Antalet hatbrott minskade i fjol

NordenBladet — Enligt Polisyrkeshögskolans nyligen utkomna rapport fick polisen 22 procent färre hatbrott till kännedom år 2018 än under föregående år. I fjol registrerades sammanlagt 910 brottsanmälningar som kategoriserades som misstänkta hatbrott. Mängden anmälningar sjönk till den långsiktiga nivån före toppåret 2015.
Hatbrotten kategoriserades enligt motiv i Polisyrkeshögskolans undersökning. I likhet med tidigare år innehöll de flesta hatbrottsanmälningarna 2018 särdrag som gäller etnisk eller nationell bakgrund. Den vanligaste brottsrubriceringen var misshandel.
Polishögskolan har följt med antalet misstänkta hatbrott i sin nuvarande omfattning sedan 2008. Statistik över hatbrott förs utifrån polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter.
Endast misstänkta hatbrott som relaterar till sexuell läggning ökar
634 polisanmälningar om misstänkta hatbrott som relaterade till etniskt eller nationellt ursprung registrerades, vilket är 22 procent färre än 2017. Den vanligaste brottsrubriceringen i det här sammanhanget var misshandel. 12 procent av polisanmälningarna som relaterade till etniskt eller nationellt ursprung gällde personer med romskt ursprung. Den vanligaste brottsrubriceringen i det här sammanhanget var ärekränkning.
Misstänkta hatbrott som relaterar till religion eller tro minskade med 34 procent jämfört med året innan. Polisen registrerade 155 polisanmälningar för dylika hatbrott, av vilka en tredjedel riktade sig mot islam eller muslimer.
Endast polisanmälningar gällande hatbrott som relaterar till sexuell läggning ökade i fjol. Totalt anmäldes 61 sådana fall, vilket är 27 procent mer än 2017.
Folks vilja att polisanmäla och polisens satsningar kan återspeglas i antalet hatbrott
Antalet registrerade polisanmälningar för hatbrott kan utöver antalet utförda brott påverkas av människors vilja att lämna in en polisanmälan. Studier visar att endast cirka 20 procent av offren för hatbrott anmäler brottet till polisen eller någon annan instans.
Antalet hatbrott som polisanmälts kan också påverkas av hur mycket polisen satsar på att identifiera hatbrott, bekämpa sådana och ta hänsyn till hatbrottsmotivet i förundersökningarna. Tillväxten i hatbrott under 2017 kan till stor del förklaras med fall som registrerats av utredningsgruppen för näthat vid Helsingfors polisinrättning, gällande hets mot folkgrupp. Nu minskade antalet rapporterade polisanmälningar för dessa brott till mindre än en fjärdedel jämfört med året innan. Polisen själv klassificerade dessutom endast en fjärdedel av de 2018 rapporterade hatbrotten som hatbrott, jämfört med 39 procent föregående år. Det finns därför ett fortsatt behov av utbildning gällande hatbrott, samt satsningar på att identifiera och förhindra hatbrott.
Årsrapporten om hatbrott 2018 finns tillgänglig som nätpublikation på www.polamk.fi/julkaisut.

Uppgifter om publikationen:Jenita Rauta: Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2018. Poliisiammattikorkeakoulun katsauksia 15/2019.

Källa: Poliisi.fi